” Runt sjön Tana i norra Etiopien finns en av världens sista skogar med vilt växande kaffeträd. Historiskt har lokalbefolkningen plockat kaffet enbart för egen konsumtion. Nu – i ett unikt projekt mellan lokalinvånarna, World Habit Society och munkarna i de sju klostren som finns runt sjön – exporteras kaffet för första gången. Projektet skall stärka regionens ekonomi, ekologi och bidra till försörjning för munkarna samt de övriga 1850 invånare som lever kring sjön Zege.

Kaffet växer på 1800 meter och skördas i februari och mars. Karaktären är kryddig, extremt fyllig med rund stor kropp.”

Det här exemplet behöver ingen analys. Man blir bara väldigt sugen på att hitta en lugn stund, sätta sig med en kopp, dricka och njuta. Johan och Nyströms Zege wild forrest espresso är inte bara ett utmärkt kaffe utan även ett perfekt exempel på hur man säljer genom att berätta en historia. Att storytellingen (?) dessutom var perfekt exekverat ända ner till baristan som med passion berättar om munkarna och sjön och att bönorna var helt vita ger mersmak, trovärdighet och extra krydda. Dessutom fick det mig att skicka upp en bild till flickr i ren glädje och det visar ju att allt fungerar som det är tänkt.

Update: Jag letar efter ett ord för detta. Det närmsta jag kommer är återberättbarhet och det är inte alls bra. Skriv ditt förslag i kommentaren.