Galco's Soda Pop Kan

Galco’s Soda pop är ett litet ställe som säljer läsk från microbryggerier. En passionerad man som sätter fingret på framtiden. Personligen är jag ett stort fan av det globala microbrandet. Gör en väldigt smal sak väldigt bra och du når din smala marknad globalt. Det är lustigt hur sunt förnuft och passion slår det mesta som någonsin kommit från en civilekonom. Titta och inspireras.

kaffekultur, kaffeschmultur

IMG_0464

Jag pratade med en vän i går om kaffe. Min vän är fast i finkaffeträsket. Snackar om rostningar, jagar limited editions, mäter luftfuktighet innan man ställer in kvaren. Han är fast som en övre medelklassman blir då jaga/samla synapserna är påslagna och fartblindheten sätter in. Jag sticker inte under stolen med att jag gillar bra kaffe och att jag med glädje berättar om nya upptäkter MEN jag hävdar också (till skillnad mot min vän) att snutkaffe kan vara bra kaffe. Allt beror på tillfället. Dessutom, tar man inte bort en stor del av glädjen och njutningen om man låter fel hjärnhalva jobba på högvarv för att analysera och kategorisera? Vissa saker skall man inte grotta ner sig för mycket i, jag tror det blir svårt att uppskatta ett raktuppochnervin om man är vinkännare. Visst vinet kanske inte är det bästa men upplevelsen den dricks i försummas.

På bilden: Jag tar min morgonkaffe i solen på farstubron till mormors hus. NESkaffen sitter perfekt när barnen leker på gräsmattan och jag lyssnar på naturen, barfota och nyvaken.

Pyttipannans motsvarighet

Tvärkast. Det är ju så att det är pyttipannans motsvarighet som blir nationalrätter. Maten som blev över med den lokala kryddan som täcker att ingredienserna inte är dagsfärska.

Pizza, Wok, Bim bim bap, Paella. Alla delar något slags univerisalrecept för framgång. Billiga råvaror, tydlig igenkänning, starkt fäste hemma, lättfixat, lite exotiskt. Perfekt för att göra till sitt eget och rulla ut globalt.

Paralleller anyone?

palace

palace

I dag har jag varit på ett riktigt skithumör. I den andan gräver jag fram den här bilden. Någonting jag snickrade ihop i Sopranos barndom. Då tyckte jag den var cool. Nu tycker jag den mest påminner mig hur fel jag haft så många gånger.

Anthony ‘Tony’ Soprano: ”You know where I was yesterday when you called?… I was outside a whorehouse, while a guy that works for me was inside beating the shit out of a guy that owes me money. Broke his arm. Put a bullet in his kneecap.”

När framtiden kom till Kumla

I veckan fyllde svärfar 65. Vi spenderade veckan med svärföräldrarna i Kumla och firade med tårta och kaffe. JEB har alltid haft en väldigt positiv inställning till det nya. Musik, teknik you name it. Därför var min blygsamma present till honom en webbkamera och en Spotifyinvite. Jag har bevittnat Spotifykoman tidigare, framförallt hos den äldre generationen. De sitter i dagar och hittar gamla artister och låtar som de inte hört på flera år. Måste vara fantastiskt roligt att återupptäcka musik på det sättet. Även om inviten var otroligt uppskattat så var det ingenting emot vad Skype + webbkamera blev. Efter lite pill och instruktioner så kan de och har de haft videokonfa med barnen så gott som varje dag sen vi kom hem. Telefon i all ära men det kan vara aningens svårt att navigera ett samtal med en fyraåring. Att det sen är gratis och kan stå på lääänge är ju ingen nackdel.
Läs mer

Är fritid fri tid?

utsiktbalkong

Nu börjar jag komma ner i varv. En sak slår mig. Om jag skulle kunna tänka så här bra på jobbtid så skulle jag bli oövervinnerlig. Det behövs tid då man är borta från kontor, möten och dator för att självklarheterna skall uppenbara sig. Många surdegar som jag inte riktigt vetat hur jag skall hantera eller prioritera har löst sig i vad alkolister kallar för ”moments of clairty” i veckan.
Läs mer

Storytelling

Ira Glass är tydligen en ”American public radio personality”. Han är programledare och producent för radio och TV programmet This American Life. Jag hittade en intervju med honom om storytelling. Även om han pratar om video och radioproduktion så är det ypperliga tips om hur man bygger en bra story på ett väldigt hands on sätt. Läs mer

12e Maj

I dag är det den 12e maj och då fyller jag som vanligt år. I år fyller jag mer än jag fyllt tidigare. Hela trettiofem. Lustigt att jag känner mig yngre och fräshare än någonsin. Forever young!

Freemodellen på kontor heter Café

IMG_3614

Som digital nomad kan mina arbetsverktyg summeras till: Min bärbara, mobilen, en internetuppkoppling, visitkort och -även om ytterst sällan- skrivare. nu tycker jag att det är skönt att kunna sätta sig på ett fik med nätverk för att jobba av några timmar i lugn och ro. Det har tidigare i stor utsträckning även fungerat som första platform när projekt skall startas upp och ideer realiseras. Caférna har blivit de digitala nomadernas kontor. Det finns så gott som alltid minst en bärbar dator och tillhörande gäst bakom den på valfritt cafe. Affärsmodellen är enkel. Du lånar en stol mot att du köper kaffe. Företeelsen är än så länge ganska ostrukturerad. Ingen har riktigt slagit mynt av det. Läs mer

Goes ZEN

Soffa

I slutet på förra veckan fick jag spatt på alla grejjer jag har samlat på mig som bara står och som jag egentligen inte behöver. I morgon kommer Lauritz.com hit och hämtar en taklampa och två bord. Jag försöker samtidigt bli av med min espressomaskin, ett gammalt skrivbord i ek med tillhörande stol samt en fin 3 sits soffa.

Skall bli skönt att avstöka hemmet.