I dag är det fredag och det råder enighet i leden. Här är mina tankar om vad som sagts fram till nu. / Martin

Kommunikation skall baseras på att du har en -för mottagaren- relevant förändring att berätta om. Bästa bäraren av budskapet är för det mesta inte du själv, bästa initiativtagaren av budskapet är för det mesta inte heller du. Du är summan av dina handlingar och trovärdighet är din främsta valuta. Det är viktigare att lära sig lyssna in på samtalet och agera på det du hör än det är att lära sig prata mer. För att agera på omvärlden krävs en tillåtande kultur som litar på och odlar individen och en vilja att förändra sig själv. I en värld av ständig förändring minskar du risken att göra fel genom att provtrycka din position mot omvärlden ofta och i små doser. Allt detta kallas populärt “dialog” eller “att vara social”. Det motiveras för att det finns pengar att spara (och i längden tjäna) inte för att man köper in sig på 70 talsflum om kärleken som drivkraft.

Men kan man egentligen få ut någonting vettigt av mannen på gatan? Vad kan Svenne Banan som inte vi kan? För att genomföra affären krävs ju kunskap, insyn och rutin. För att inte tala om en ansenlig mängd mil bakom ratten och inte minst rätt kontakter. Vad kan en amatör tillföra egentligen?

Jag gillar ju ordet amatör. Smaka på det. A-M-A-T-ÖÖÖÖÖÖ-R. Ett ord som är negativt laddat men som också antyder att din drivkraft är av kärlek. Amatör – Amateur (fr) – Amator (latin) – Älskare.

En person vars främsta drivkraft i ämnet är passionen. Härligt, eller hur? Samtidigt behövs det ingen vidare underbyggd argumentation för att påstå att det är omöjligt att få ett bra svar om du frågar en amatör vad han vill ha. De skjuter liksom konsekvent fel. Titta bara på senaste samtal med närmsta chef eller det förvirrade resultatet från valfri hemmabyggd fokusgrupp.

Man måste ställa en annan typ av frågor. Frågor som inte fokuserar på låga abstraktionsnivåer, praktiska och greppbara ting utan mer på en nivå som ligger i linje med passionen – visionen.

Sen är det din uppgift som expert att tolka. “Lyssna inte på vad jag säger, lyssna på vad jag menar.” gäller här. Expertens uppgift är inte att vara initiativtagare, det blir att tolka amatören och väga in det han menar i sina beslut.

Jag vill även flika in att förhållandet amatör -expert är fullt applicerbart i interna strukturer. Respektera experten erkänn amatören. Det finns ingen konflikt där. Ibland är du amatören, ibland experten.

När Boeing designade sin dreamliner tog de hjälp av Cessnapiloter som visserligen inte kunde ett smack om trafikflyg men som älskar flygupplevelsen. Det här var en ytterst styrd process där experten alltid hade tolkningsföreträde men där amatören fick vara tongivande i passionen och att förverkliga visionen.

Min erfarenhet och en ganska ny insikt är att folk generellt är dåliga på att kunna omsätta abstraktioner. Få förstår och kan ens se hur en modell på en produkt skulle fungera och upplevas förän den är i fullskala och utplacerad i en ”livemiljö”.

Min sinnebild av en stol och din är helt olika. Det behövs strukturerat arbete, verktyg och plattformar för att enas om och driva en riktning. Är du inte där än, då är det troligtvis smidigare med en auktoritet som säger åt dig vad du skall göra.

Jag tror att många falerar i att översätta abstraktioner till konkreta handlingar. I mitt fall har det mest handlat om resan mellan strategi och handlingsplan. Jag vet inte hur många workshops, konferenser och arbetsgrupper jag varit på där man deklarerat stora planer bara för att gå hem och fortsätta göra som man alltid har gjort.

Bland socialmediafolket pratar man om någonting de kallar för sociala objekt. Väldigt förenklat så är det någonting som är värt att prata om och sprida. Någonting som har hög uppmärksamhetsattraktion eller återberättbarhet. Begreppet finns så vitt jag vet endast i den digitala sfären. Det slog mig att kanske det är så att både viljan hos oss att gå till greppbarhet istället för att filosofera och viljan att ge oss verktyg så alla kan ta till sig abstraka tankar handlar om just sociala objekt. Att göra en tanke tangible som det heter på svenska. Gripbar och med det delbar med andra. En katalysator för samtalet. Ett sätt att göra visionen greppbar och omsättningsbar för amatören.

I vårt fall jobbar vi med storytelling. En berättarlinje som sätter projektet på kartan, lyfter fram dess kvaliteter och tydliggör vår ambition som företag och om det platsburna varumärket. Titta gärna på något av projekten på veidekkebostad.se.

Det blev lite hastigt men ni fattar va?